fredag 24 januari 2014

Om Orlov, Twitter och krisen

Häromdagen hamnade jag i en så kallad Twitter-beef.
   Den handlade bland annat om huruvida Jakob Orlov är en intressant spelare och om forwards som Gefle säljer alltid misslyckas i andra klubbar.

Det hela började med att Mårthen Bergman på Fotbolldirekt.se slängde ut en fråga på Twitter om Jakob Orlovs övergång till Brann. När någon ifrågasatte hur många av Gefles forwards som egentligen lyckats i andra klubbar ville jag lägga näsan i blöt. Det känns nämligen som en väletablerad myt att en forwardsvärvning från Gefle är dömd att misslyckas.
   Alexander Gerndt blev en succé i Helsingborg, Amadou Jawo fick aldrig riktigt chansen i Elfsborg, men gjorde tolv mål i fjol för Djurgården, Mikael Dahlberg verkar ha fått en fin start i Grekland och längre tillbaka i tiden har ju både Hasse Berggren och Anders "Dojan" Nilsson gjort bra ifrån sig. Jag nämnde även Peter Fyhr som, enligt statistikoraklet Mats Jonsson gjorde dugliga fem mål och tre assist på 19 matcher för Norrköping 1998.
   Bland de misslyckade hittade jag bara två: Johan Oremo och Daniel Westlin.
   Mårthen Bergman höll dock inte med om Fyhr och skrev sedan det här inlägget om Orlov.

Några saker jag reagerar på i Bergmans inlägg:

* Varför raljera över Jakob Orlov? Han är Gefle IF:s bästa målskytt i allsvenskan genom tiderna och har betytt enormt mycket för laget de senaste åren. Man kanske kan tycka att inlägget är skrivet med glimten i ögat, men jag ser inget kul i att som fotbollsskribent skylta med att man inte vet så mycket om en av allsvenskans pålitligaste målskyttar.

* Jag skickade en länk till Peter Fyhrs engelska Wikipedia-sida till Bergman som han lade ut på bloggen. Det är oklart varför Bergman klippte ut den ointressanta statistiken och inte tog med den här lite roliga bonusinfon (vilket ju var anledningen till att jag skickade länken):


* Ni som följer den här bloggen vet att jag är journalist. Bergman kollade inte upp detta utan kallar mig supporter i inlägget. Jag poängterade detta, men han har inte ändrat.

***

Nu över till något annat. Gefles kris.

Tittade lite i databasen och kan konstatera följande: 15 av 34 allsvenska mål under 2013 gjordes av spelare som nu lämnat klubben (Orlov 8, Dahlberg 4 och Faltsetas 3). Lägger man dessutom till mål som de flyktade spelarna varit inblandade i så blir det 24 av 34 mål.

Det är med andra ord ett ansenligt offensivt tapp som nu ska ersättas. Det blir spännande att se vad som händer.

Jimmy Morén
jimmy.moren@gmail.com


fredag 3 januari 2014

Det kokande kvalet 1965

Fotbollen i Gävle har kanske aldrig varit hetare än den var för knappt 50 år sedan.
   – Det var roligt, man hade ju aldrig spelat inför så mycket folk tidigare, minns Kurt Eriksson, en av GIF-spelarna.
   Här är berättelsen om det kokande kvalet till allsvenskan.

Det är oktober 1965.
   Sju år har gått sedan Sigvard Parling stod öga mot öga med Pelé. Sju år sedan den historiska VM-finalen på Råsunda. Sigge är 35 år nu, bor i Forsbacka och är spelande tränare för Gefle IF.
   Ingen GIF-spelare, vare sig före eller efter, har större meriter än Sigge. Förutom VM-silvret har han samlat på sig 39 landskamper, 2 SM-guld och 3 SM-brons i fotboll. Han har även spelat landskamper i bandy och ishockey.
   Respekten Sigge har med sig i omklädningsrummet och på planen är förstår enorm.
   – Det var en sköning. En tuffing. Han hade sina idéer, visste vad han ville och ville ha ut det bästa av alla, svarar Kurt Eriksson på 4-4-2-bloggens fråga om hur han minns Parling.
   Säsongen 1965 har Sigge byggt ett lag som är redo att slåss om en plats i allsvenskan. Gefle IF vinner enkelt sin division 2-serie och har chansen att knipa en av platserna via kvalet.
   Motståndarna blir Grimsås, Gais och Brage.

17 oktober 1965: Gefle IF–Grimås IF
Det är fotbollfeber i Gävle. Alla vill ha en biljett till kvalpremiären och på Strömvallen arbetar tio vaktmästare för att ställa allt i ordning. Extraläktare har hämtats från Forsbacka och Strömsbro och intendent Folke Sandmark har ordnat platser för sammanlagt 12 300 personer.
   Publikrekordet för fotboll är 7 330 åskådare (från en vänskapsmatch mellan en Gästriklandskombination och Sheffield Wednesday 1934), men det lär ryka all världens väg, förutspår man. 
   Motståndaren heter Grimsås IF och är ett riktigt popgäng. I samhället bor endast 500 personer och samtliga spelare kommer från byn eller närliggande samhällen. Nio av spelarna arbetar på fabriken och under dessa dagar i oktober svarar växeltelefonisten så här i telefon:
   – IKO Kabelverken, gäller det fotboll eller kablar?
   Laget har, mycket tack vare spelande tränaren Lennart Nyström, gått som en raket genom serierna. Parallellt har supporterklubben vuxit sig starkare över hela landet. Tre av medlemmarna är Sven Jerring, Åke Strömer och Thore Skogman.
   Ett 50-tal journalister har begärt ackreditering till matchen på Strömvallen.
   
Matchen slutar dock i antiklimax för Gefle IF. Grimsås vinner med 1–0 och "bara" 7 196 personer kommer till Strömvallen. Målet kommer på straff sedan Mats Gustavsson fällt Lennart Nyström. Nyström slår själv straffen i mål. Huruvida straffen är korrekt dömd tvistas det om än i dag.
   – Svårt att veta exakt, jag satt på sidan och kunde inte se, berättar Kurt Eriksson som inte spelade i matchen.
   – Jag minns bara att det var för jäkligt att få en uddamålsförlust på straff i slutet. Annars var det feststämning, berättar en av spelarna, Bertil Astby för 4-4-2-bloggen.
   Klart är i alla fall att GIF inte har spetsen framåt och skadade skyttekungen Tore Persson saknas.

Mats Gustavsson orsakar straff. Lennart Nyström i Grimsås faller. Foto: George Lundqvist, GD.

Gefle IF:s lag: Lasse Andersson – Kurt Klippel, Sten-Bertil Westergren – Mats Gustavsson, Mats Larsson, Bertil Astby – Sigge Parling, Arne "Ata" Persson – Sören Egerfeldt, Inge Törnlund, Åke Berg (ut 23, Kalervo Siira in).

23 oktober 1965: Gais–Gefle IF
Luften har gått ur Geflelaget efter förlusten mot Grimsås, matchen man på förhand hade bäst chans att vinna. 
   Andra omgången mot Gais på Ullevi i Göteborg slutar också i förlust. Den här gången med 1–3. 
   Men resultatet är inte det man minns bäst från matchen, utan publiksiffran. 21 268 personer ser matchen på plats. Det är sannolikt den näst största åskådarskara som Gefle IF spelat för (publiksiffran från Europakvalet 2013 borta mot Karabach saknas).
   Noterbart är att Gefle IF:s mål görs av Örjan Modin, en spelare som värvats på hösten från division 6(!).
Kurt Eriksson minns matchen:   
 – Det var roligt, vi hade spelat inför mycket folk med gästrikelaget, men egentligen hade vi inte spelat inför så h-ä-r många.
   – Vi förberedde oss inte som man gör i dag. Vi sprang runt lite och gjorde några gymnastiska övningar tio minuter före matchen, sedan gick vi in i omklädningsrummet, satte på oss dräkten och gick vi ut till avspark. Det var lite annorlunda, säger Kurt Eriksson och skrattar.
   Än mer anmärkningsvärd än publiksiffran i Göteborg är den i matchen Grimsås–Brage: 15 000 personer.
Kurt Eriksson, till vänster, målvakten Lasse Andersson och Sigge Parling avvärjer en Gais-chans. Bilden från Årets fotboll 1965.

Gefle IF:s lag: Lasse Andersson – ?, Kurt Eriksson – Mats Gustavsson, Mats Larsson, Bertil Astby – Sigge Parling, Örjan Modin – Sören Egerfeldt, Inge Törnlund, Kalervo Siira.



30 oktober 1965: Gefle IF–IK Brage
Gefle IF har fortfarande chansen att ta en av de två platserna till allsvenskan, men då krävs seger över Brage på Stockholms stadion. Över 11 000 har kommit från Gästrikland och Dalarna för att se matchen.
   Brage är dock det bättre laget och även om "korpspelaren" Örjan Modin klackar in 11-kvitteringen, vilket blir slutresultatet, är ändå allsvenskan aldrig riktigt nära.
   – Allvarligt talat så hade vi inte räknat med att gå till allsvenskan redan i år – hoppet försvann delvis när Tore Persson skadades, säger GIF-basen Henry Eriksson till GD efter matchen.
   Även om kvalet slutar i moll blir det ett minne för livet för spelarna som får vara med.
   – Det är ett av mina starkaste minnen, säger Kurt Eriksson.

Inge Törnlund skjuter bollen i mål bakom Bragemålvakten, men är offside. Bilden ur Årets fotboll 1965.

Gefle IF:s lag: Lasse Andersson – Kurt Klippel, Sten-Bertil Westergren – Mats Gustavsson, Mats Larsson, Bertil Astby – Sigge Parling, Kalervo Siira (ut 20, "Ata" Persson in) – Sören Egerfeldt, Inge Törnlund, Örjan Modin.

****

GIF-laget 1965: övre raden från vänster: Tore Persson, Örjan Modin, Mats Larsson, Sigge Parling, Inge Törnlund, Arne "Ata" Persson, Kalervo Siira.
Nedre raden från vänster: Mats Gustavsson, Kurt Klippel, Lasse Andersson, Kurt Eriksson, Bertil Astby. Åke Berg saknas på bilden. Bilden kommer från Årets fotboll 1965.

Jimmy Morén
jimmy.moren@gmail.com